Fredag 26/9

08.45 Tog de sista vacc. sprutorna, nu har jag blivit stucken sju gånger av tanten och jag gillar det fortfarande inte. Men nu har jag högsta leveln på imunförsvar iallfall. Bite me, I'm immortal!

09.30 Bilen gled igenom besiktiningen som ett pokeress ner i fickan. Fräckt, nu ska den ställas av och sen säljas till våren.

09.35
Körde sönder kjolpaketet på bilen, igen, det blev liggandes på gatan, igen. Just snyggt, den måste lagas, igen, innan våren...

10.01 Tog en morgonkaffe med killarna på utebutiken och kollade på trekkingskor (hittade inte något intressant) köpte istället lädervax och skosnören till kängorna, impregnering till mina soft shell byxor, ett resekodlås till ryggan, en t-shirt och jag berättade om mitt kommande äventyr. Tror det var första gången de var avundsjuka på mig och inte tvärtom.

12.00 Pillade med min packning, mitt nyköpta vax, städade huset och förberedde för kalas.

14.00 De tio bästa svetsarna från Volvo Lastvagnar AB kom förbi på smörgåstårta, kaffe och godbitar. Riktigt trevligt, en perfekt avslutning. Jag fick även en tre kilos seg råtta i avskedspresent, innehållandes lika många kalorier som det skulle behövas för föda alla barn i kina för en vecka, funderar om jag ska ta med den men man ska ju inte ge bort gåvor som man själv fått.

16.00 Tackade gästerna och tog avsked. Ställde mig vid disken och tänkte på tiden som gått på drömfabriken. Igår kväll var alltså min sista dag, jag kände mig som en hjälte. Jag tog mig därifrån trots alla lovord från gubbarna som löd; "Jåjoo, jaa sa också att ja skulle resa när ja va i din ålder, de va för 25 år senn' å nu sitt'ja hä ännu på ett stort huslån och fem barn. Man kommer aldrig någonstanns i livet, int du heller". Men jag var starkare och lika obesegrad som Rocky Balboa och jag dansade med svetsen i hand i harmoni med robottarnas eviga rörelser. Min sista lastbilshytt byggdes (en FM L1E, utan taklucka eller extrautrustning, min favorithytt), slutet hade kommit och jag tog även chefen i hand, fick ett snyggt tjänstgöringsintyg och ett "ringnärdukommerhemsåfårdujobbpåengång" erbjudande. Visst, det var midnatt och då är man alltid lite extra sentimental, men jag lovar, det kändes som att ta studenten och Mucka på en och samma gång. Det var ett stort steg i livet, i helt rätt riktning.

18.00--Och frammåt. Kvällen spenderas med familjen, mat, godis och anekdoter. Linnea är med i våra tankar, krya på dig syrran! Sista kvällen med mor också då hon reser ner imorgonbitti till Linnea och hon kommer nog inte hem innan jag drar. Det kommer inte hända något häftigare ikväll, och det passar mig utmärkt just nu.

Jag har även sett att det är fler och fler som börjar läsa bloggen. Roligt. Lämna gärna kommentarer senare när jag väl har tagit mig ut ur Sverige, jag känner att jag uppskattar det redan nu så jag kan tänka mig att det kommer betyda ännu mer när jag är borta.. tacktack. :)

Kommentarer
Postat av: kusin johan

hehe, vilken lirare på jobbet "...int du heller"

Härligt med sådana icke livsnjutare.

Grattis till steget i rätt riktning!

Tjipp

2008-09-27 @ 19:32:01
Postat av: Ems

Hey Pete! Shit nu är det nära!

2008-09-30 @ 18:54:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0