MYBASE

 

Medans de andra grabbarna fortsatte förberedelserna inför Sarexp 2010 så tog jag en paus i planerandet, lämnade över mina ansvarsområden och företagskontakter, packade ryggsäcken men badshorts, en bok om idrottspsykologi och min kamera. Sen tog jag planet söder ut. Skönt att komma iväg från höstmörkret, men det blev ingen vanlig solsemester, inte riktigt min stil. Destination Israel, Västbanken, där jag hälsar på min flickvän Josefin som arbetar som volontär på en palestinsk skola.

 

 

Vi bor i skuggan utav den mur som Israel byggt för deras säkerhet. Muren är stämplad som olaglig i den internationella domstolen i Haag men får stå kvar och byggas ut för att USA har lagt vetorätt på beslutet. Det ledande partiet i Vita Huset skulle tappa alldeles för många röster från det amerikanska folket om de inte skulle stödja Israels okupation av Västbanken, eller jag menar, Israels säkerhetsbarriär mot Västbanken, då detta är en stor religionsfråga.

 

Vi bor i Betlehem, men åker nästan varje dag in till Jerusalem som ligger på andra sidan muren. Varje gång måste vi gå igenom en hårt bevakad ”check point” där pass ska kontrolleras, väskor och bilar genomsökas. Men vi slipper lämna fingeravtryck, visa upp reglerade arbetstillstånd och hålla oss till vissa tider som palestinerna behöver. Vi är ju svenskar.

 

 

Vi har rest runt mycket i landet och sett att många av de palestinska byarna och städerna är bevakade och omringade av israelisk militär. Vem som helst får inte åka in eller ut hur som helst, men det går med ett svenskt pass och tålamod. Vi blev ofta tillsagda och utfrågade av soldaterna, det vanligaste vi fick höra var: ”No, you can’t go in there. It’s too dangerous”, ”Why do you want to go there? There is nothing to see” och “They will throw stones at you!”. Men varje gång vi kommer in till ett avskuret sammhälle så möts vi av glada och nyfikna människor som snarare kastar fallaffel och arabiskt kaffe på oss än stenar. De frågar nästan alltid vad vi tycker om muren och hur vi ser på deras situation hemma i Sverige. Det är svårt att svara på frågorna, innan jag åkte ner hit så visste jag knappt att det fanns en mur.

 

 

”Now you know that we aren’t any terrorist”. Det finns extremenister på båda sidor. Fanatiska bosättare som får skydd av Israelisk militär för att okupera palestinska marker, till och med bostäder. Hamas på Gaza remsan som gör allt för att ständigt irritera Israel med oförklariga terrordåd. Allt detta hör vi för jämnan i svenska nyheter, men det är sällan någon reagerar längre. Kriget är inne på sitt 61:a år och okupationen på sitt 42:a. Det en av världens mest svårlösta situationer och många säger att det har gått för lång tid. Det är synd att våra världsstyrande organ, som USA och FN, inte lyckas sammarbeta för att hitta en lösning.

 

Tiden går fort, jag har inte hunnit skriva sen jag kom hit som ni märkt, men efter påtryckninar från vänner och en överansträngd axel med ett snöoväder utanför så har jag fått en tidslucka till att försöka sammanfatta de två gånga månaderna här på Kebnekaises fjällstation. Två månader har gått sedan jag lämnade umeå, vilket innebär att det börjar bli vår. Skönt att det är knappt tre månader kvar tills midsommar då vi återigen går mot mörkare tider. Jag är alltså tillbaka i Kebnekaise, samma ställe som bilden här ovan visar. Den är tagen just under sydtoppen med vy norrutöver. Jag tog den bilden i sommras och nu har jag fått fler tillfällen till att ta nya bilder just där ifrån. Här kommer några;

Ja, hur har jag det då? Alla som har varit på ett riktigt bra läger i sin ungdom kan nog förstå. Människor från hela sverige i samma åldersgrupp, iallafall i sinnet, som är öppna för nya relationer, äventyr och upplevelser. Det är lättsamma människor som vet att det blir inte roligare än vad man gör det, och visst vet vi hur man gör roliga saker! Ett exempel är när jag och min chef stod trötta i den stängda receptionen och försökte få dagskassorna att stämma, för att sedan gå direkt till personalbostaden för att vira in sig i ett varsitt lakarn i förberedelse för en fest med toga tema, så man kan säga att det är en avslappnad relation mellan arbetskolegorna.

Men togafester har vi inte varje dag. Det jag uppskattar mest i vardagen är närheten till ingenting, men ändå allt. Det är inte många ställen jag har bott på som har ski in/ski out eller climb in/climb out. Hela fjället blir en enda stor lekplats. Att kunna knäppa på sig pjäxorna, kliva i selen och limma på stighudarna direkt efter jobbet och sedan kasta sig ut i ett av Sverigest mest spektakulära åk (efter tre timmars lite tyngre eftermiddagspromenad) är livskvallité. Är man ledig en dag och vädret tilllåter är det bara att bestämma sig vid frukosten om man ska bestiga Sveriges högsta topp eller bara gräva en solgrop i en snödriva och fylla den med renskinn, fika och vänner. Eller varför inte kombiera båda två. Är man ledig en helgen brukar en weekend i Tarfallastugan vara populärt, stugan ligger i Sveriges glaciärtätaste område, omgivet av spetsiga berg med snöfyllda rännor som väntar på att bli dekorerade med slingrande ormar av våra skidor. Det är en enklare livstil i tarfalla med vedeldade kaminer, ingen el eller rinnande vatten. Less is more. Visst låter det underbart. Nu berättar jag inte den gråa historien när jag satt inblåst där i tre dagar och två nätter alldelens ensam. Det har jag förträngt för tillfället men det kan bli en bra historia att berätta senare i livet.

Så visst är det dåligt väder ibland, det har varit några kraftigare stormar här faktiskt, vi har haft vindstyrkor på 30s/m bara här på stationen vilket gör att den mesta snö som faller blåser helt enkelt bort, ett tag så var det helt renblåst i dalen nedanför oss. Så puderåken är sällsynta, men de finns och som en vis man en gång sa: han som söker skall finna.



När vädergudarna inte är på humör så finns det andra ställen att fly till än tarfalla. Som man säger så är det bara fantasin som sätter gränser, och här finns det inga. Ett gammalt kallförråd har blivit ombyggd till en klätterhall. Och nu menar jag inte hall som gymnastikhall utan farstuhall. Det är en liten skrubb som vi kallar för Climb-inn, där väggar och tak blivit smyckade med klättergrepp. Inte så imponerade vid första synen, men jag lovar att man kan göra klättringen svår för sig och få träningsvärk i underarmarna ändå. Jag brukar också sitta några timmar i veckan på en motionscykel inklämd i en maskinrum för att få upp flåset en aning till årets alpintävling som någon tok (jag) tyckte jag skulle ställa upp i. Man kan även åka monoski, appropå....

Men visst blir det jobb också. Mitt Huvudområde är receptionen och butiken på stationen. Där det även ingår att tvätta och städa ibland. Men jag har också jobbat på vaktmästeriet där jag verkligen trivs. Tar hand om det lokala reningsverket, återvinningen, komposteringen och allt som krånglar (De där lät ju inte alls kul). Kan lägga till att det innebär många utomhusarbeten, skoterkörning, finsnickerier och fikaraster. (Så, lite bättre).

Jag tjänar inga större pengar på jobbet, iallafall om man jämnför med vad mitt tidigare jobb på Volvo gav. Men jag äter och bor billigt. Småutgifterna är få när man sällan tar en fika på stan eller går på bio. Det är två mil med skidor plus en timme med buss enkel väg till närmaste stad, Kiruna. Men internethandel är däremot något som lätt kan missbrukas. Vilket leder till att det lilla som kommer in på kontot har en vana att gå snabbt vidare till någon internetsajt som säljer alpin eller friluftsutrustning i syfte för att man ska kunna ta sig ännu längre bort, närmare ingenting.

Mer kommer nog eftersom, ska försöka bättra mig. Men som sammanfattning; det är lätt att leva enkelt.

Nu så är julstöket är över och ett nytt år har tagit fart. Har chillat i Sävar på alla de sätt man ska. De flesta av mina närmaste vänner har precis som jag valt att komma hem till byn över jul och nyår för att träffa nära och kära, äta sig mätt och bara känna sig hemma för en stund. Det har blivit många sena nätter fyllda med sällskapsspel och skitsnack.. allt är som vanligt igen. Jag, mor och far försöker hinna ut i skogen på skidor de få timmarna solen skiner men hinner oftast inte hem innan det blir mörkt. Dagarna är kalla och så korta att solen knappt hinner gå upp innan den går ner igen. Ångrar inte en sekund att vi åkte hem tidigare än planerat, jag gillar att frysa! Försöker lära mig det här med skidor också så jag är redo för kebne om en månad. Måste väl berätta att jag började starkt med att åka baklänges ut för "källarbacken" in i mammas björbärsbuskar vilket ledde till att jag sträckte ryggen så mycket att jag fick lov att fara till naprapaten... Men jag har även fått tag i en kite av min käre ex-sambo slash lumparpolare Jesper, väntar ivrigt på mer vind så ska det snösurfas utan dess like på de norrländska sjöarna!

Ser du något ovanligt med rubriken? Ja, två stycken å:n.. Då satt man här igen. Just D sjunger om jul igen på köksstereon, mamma står och kokar knäck vid spisen, rocky ligger och latar sig framför brasan och det är vitt, mörkt och kallt utomhus.

Det bestämdes redan när vi var på väg till Vietnam, att vi skulle hem till jul. Hildas syrra gifte sig igår i Sthlm och eftersom jag ändå ska till Kebne och jobba i februari så kändes det vettigare att fara hem just innan jul än just efter. Jul ska ju faktiskt firas hemma med familjen, nära och kära. Från början var det ett tveksamt beslut men direkt när flygbiljetten från Singapore till Sthlm via London var ombokad och siktet omställt så kändes det helt rätt. Vi kom inte riktigt för oss att berätta för dem där hemma, hoppades på att vi skulle bli välkommna ändå, trotts utan varsel.

Jag ringde syrran när jag var på arlanda och frågade om hon kunde hämta mig på flyget i umeå inom någon timme, det tog ett tag innan hon förstod att det inte var ett skämt. En timme senare var vi på väg in mot stan och Hanna skulle hämta upp både mor och far från deras jobb innan de skulle ut till sävar, så det passade bra. Gissa om jag såg en förvånad (delvis chockad) mor när jag knackade på hennes kontor och klev in; "God jul mamma!" och även far fick titta någon gång extra på mig innan han förstod att det var jag som satt tyst i baksätet i bilen påväg hem. Många glada tårar.

Konstigt hur fort det gick att komma hem. Efter att åkt tåg i flera veckor österut och villat omkring i ingenstanns någonstanns på andra sidan jorden i två månader så tog vi ett plan till singapore på två timmar, sen ett annat på 20 timmar och så satt man vid köksbordet i Sävar igen. Och allt ser ut precis som man lämnat det. Konstig kännsla att bara dimpa ner på ruta ett igen..

Men nu är julstöket ifull gång och jag tror aldrig jag njutit så mycket av det. Lillsyrran kommer hem på måndag och då är hela familjen samlad och jag känner att det kommer bli en underbar jul, iår igen.

Kommer med uppdatering om hur det var sista veckorna i Vietnam och Singapore inom tid, med bilder. Kommer fortsätta blogga nu under jul/nyår och sedan börjas det ett nytt kapitell; Pjolles basecamp, om livet i Kebnekaise.

Borta bra hem hemma bäst. Glad fjärde advent!

7/12 Hui Ne 16:00

Hamnade i surfparadiet Hui Ne, strax norr om huvudstaden Saigon. Det ar mest kite och vindsurf och forhallanderna ar grymma! For bra for mig.. :P Iaf sa var vi i saigon en dag, det kandes som att det rackte, vi ar val lite less pa stader. Vi gick en snabb stadsvandring och sag det man skulle se, lagomt imponerad. Daremot sa var det inte sa kaotiskt som jag har hort, visst var det sjukt mycket moppar overallt men inte varre an i Sorsogon. Det jag tyckte var mest intressant var typ el och telefonledningarna, hur de har dragit dem over gatan. Jag ska lagga upp en bild sa kommer ni forsta....

Nu har jag precis kommit fran stranden och ar fortfarande illamaende efter allt saltvatten jag har svalt. Det ar val det jag har blivit bast pa hittills. Tar kitelektioner men oftast sa blaser det for hart eller ar for stora vagor sa det gar inte sa snabbt i min utvacklig dar. Grymt mycke svarare an att kita pa sno speciellt om man inte ar vagsurfare och lar sig hur man ska lasa vagorna. Jag gor det med munnen oppen. Blandat resultat. Sa jag forsoker lara mig hur vagorna fungerar ocksa genom att glida omkring pa en body board vilket slutar med att jag flyger omkring som en socke i en tvattmaskin som loper amok pa centrifugfunktionen. Resultatet ar sand i brallorna och ogonen och annu mer saltvatten i magen. Gott. Men roligt ar det! Annars ligger vi och solar och tittar pa andra vindsurfare och kites, de finns en del grabbar (Nagon enstaka tjej ocksa) som ar sjuuukt duktiga, gor volter med vindsurfingbradorna och flyger 30meter med kites.. Ska till stugan sen i sommar och trana mer pa det jag sett. ;)

Jag blir inte rastlos iaf, det kan jag lova. Och det ar san skillnad mot lugna Filippinerna dar vi blev chockade den gangen vi sag en vasterlanning. Pa bussen hit fran saigon sa traffade vi ett par ifran Kalix och det bor typ fem andra svenskar fran olika delar av landet bara pa vart hotell.. Kommer stanna har i minst en vecka till!

Glad andra advent!

2/12 Legaspi 18:00


Tre kilometer vit strand kantad av svajjande palmer, turkosa vatten temperatur runt 30grader, inte en vasterlanning pa tva veckor, inga patrangande forsaljare, stekande sol, pa en o mitt i Filippinerna..  En vecka i paradiset. Vi hittade det! Men var det verkligen sa bra?

Med flyg fran manilla hamnade vi i vulkanstaden Legapsi for att sedan aka buss tva timmar till Sorsogon, dar bytte vi till en timmes jeepney till Gubat dar vi tog en 20 min tricyckel till fiskebyn Rizal och Rizal Beach. Redan i Legapsi markte vi att vi undkommit turistfallorna och gissa om vi sedan tog oss ut till ingenstanns. Sorsogon var den minsta staden med mest kaos i som jag nagonsin varit i, som peking varsta mopedgator fast med bara tricyckles som korde overallt pa. Det blev inte battre av att det inte fanns trottarer och att forsaljare stod mitt i gatan och skrek om ris pa rea. Vi bytte snabbt till en jepneey som var full med torkad fisk och hamnade i Gubat, en by som vi kom att tillbringa lite mer tid i. Dar fick vi tag i en tricykel som korde ut oss till Rizal, 4km ut mot kusten. Vyn var underbar och vi kom fram till ett trevaningsbetonghotellkomplex. Och vart var alla manniskor?!  Vi gick in och mottes av agaren Johnny, han holl pa att skriva en bok och passade pa att ta hand om hotellkomplexet sahar nar det ar "off season" (Det ar filipinsk vinter, tro det eller ej och ingen ar pa semester foran jul..) Han berattade att restaurangen pa hotellet var stangd men vi fick anvanda koket om vi ville. Vi blev lite skrajja och undrade vart vi skulle fa mat, men tydligen fanns det en liten lokal restaurang langs stranden som fortfarande hade oppet. Vi fick ett rum nagon vaning upp och dar blev vi nastan pacyklade av Johnnys lille sjuarige son som cyklade omkring i korridorerna pa sin trehjuling. Langre bort i korridoren tyckte jag att jag skymtade tva sma tvillingflickor som holl varandra i handen men det var nog bara en synvilla. Val i rummet sa sag vi till var forskrackelse att det var nagon som skrivit "REDRUM" pa badrumvaggen med rott lappstift............ Ja, ni ser vart jag forsoker komma. Det var en anings scary och det var val inte riktigt vad vi hoppats pa..

Val nere pa stranden sa forvann alla tankarna om hemsokta hotell. Vi gick langs den ode stranden och sag nagra fler stangda hotell. Det har var alltsa en Filippinsk resort dit inga vasterlanningar brukar fara och eftersom lokalinvanarna inte har semester sa var det tomt pa folk. Vi hittade dock en liten restaurang i byn som en gammal gumma agde dar vi kunde ata lokal frukost (fisk med ris, agg och ris, fisk och agg, ris med ris eller torkad fisk med torkat ris, med mera, med mera).

Forsta dagarna tillbringade vi pa strandhanddukarna och med vara bocker i handerna, ibland tog vi moppetaxi in till Gubat for att ata middag, det fanns aven ett litet internetcafe dar. Livet var ju underbar, okej att hotellet var stort och ode men det gjorde inget nar aven stranden var stor och ode.. Dagarna gick och jag hade last ut mina bocker och simmat med vagorna, klattratt i palmerna och byggt alla olika slags sandslott. Jag och Hilda promenerade ofta langs stranden men helt plotsligt markte vi att vi borjade promenera pa varandras nerver ocksa...

Ni som kanner mig vet hur grinig jag kan bli nar jag ar understimmulerad och det var precis det jag holl pa att bli.. det fanns ingen att prata med (forutom Hilda, men det raknas inte.. ;) ingen surfbrada, moppe, snorkelutrustning att hyra och de langa turerna in till Gubat var inte sa roliga lagre. Nar vi for till internetkafeet sa kom jag pa mig sjalv att sitta och bestalla tackbyxor och annan snowboardutrustning, kolla snowboardfilmer pa youtube och jag var helt inne i dagdrommar om sno och svensk jul.. Det brast mellan mig och Hilda och vi sa de klassiska replikerna "Jag vill inte resa med dig langre!!!" till varanda..... Jag satt pa stranden sag inte det underbara framfor mig, blev fortvivlad och hemlangtan trangde sig pa mer an nagonsin... Som tur ar var det inte forsta gangen vi brakade sa vi gjorde ett forsok att analysera vad det var som holl pa att ga snett i detta paradis, dar allt ska vara sa perfekt, kande mig lika dramatisk och lojlig som Robinson Robban...

Vi kom overrens att bada tva var understimulerade och att det ar helt okej att bli less pa nagon efter att varit strandsatta i en vecka pa denna ode strand och det var nastan tva veckor sedan vi hade pratat med en annan vasterlanning.. Tiden pa stranden hade runntit ut i sanden (hahaha) och det var dags att dra sig tillbaka till Manila, lika bra kanske. Men trotts all drama som skedde och att vi inte riktigt kande oss som hemma dar sa var det anda lite sorligt att ta farval till Johnny och gumman i restaurangen. Och nu bara nagon dag senare, sa nar man tittar tillbaka sa ser man tydligast, trotts allt, bara de ljusa stunderna i pa dramastranden. Man hor aterigen vagornas brus, ser krabbornas eviga springande, kanner lukten av havet, ser gummans vanliga leende och kanner den varma sanden under fotterna.

Visst var det paradiset, det blir bara aldrig som man riktigt tankt sig.. Imorgon drar vi till vietnam, backpackernas mecka Saigon. Forhoppningsvis hittar vi surfbrador och dykutrustning dar, nagra nya vanner och narga nya aventyr...

Glad forsta advent!

Nu har jag mitt dykcert.... heeeelt otroligt! Det brukar ta tre till fyra dagar for folk att ta det men jag och Hilda gjorde det pa tva. :) Det gar inte riktigt att beskriva hur det ar att dyka, ungefar som att fantisera hur det ar att flyga eller vara i rymden. Vi har bara dykt ute vid en o med korallrev, inte ett enda bassangdyk. Det var jag, Hilda, en jattebra instruktor fran australien, en kock/batkapten och en hel bat for oss sjalva. Vi dok 4 olika dyk vid revet och sag de mest konstiga varelserna och vaxterna som fanns, havsskoldpaddor redan forsta dyket! ca 26-30 grader i vattnet och 15-20meter sikt. Vi hade vatdrakt sa det var lugnt (Det var ju sa kallt....). Gjorde massor med ovningar, tog av oss hela utrustningen under vattnet, av med cyklopen, andades fran varandras tuber om man sjalv skulle fa slut pa luft (Vilket jag fick en gang, mer om det sen;) lite livraddning och hur man ska rakna ut hur snabbt man kan ga upp till ytan och hur lange man masta vara uppe vid ytan innan nasta dyk for att andas ut all koldioxid som fastnar i kroppen pga det hoga trycket (Ratt mycke teori kvallstid).
 
Spm sitsta dyket for vi till en 40m djup lagun insprangd i ett berg. Vi fick klattra lite for att ta oss dit med all utrustning och bara forsta synen innan vi hoppade i var helt optrolig. Det som var sa speciellt med den har lagunen (Eller sjon egentligen) var att den hade bade sot och saltvatten men inte blandad for att sotvattnet kom fran varma kallor och hade en temperatur pa 37+ grader! Vi dok i i det "kalla" 30 gradiga vattnet, sikten var pa runt 30m sa bara det gjorde dyket mer speciellt an de i havet. Inga vagor eller strommar heller. Vi gick ner pa 15m djup och med tva decimeters skillnad blev det helt plotsligt 38grader varmt! Inga vatdrakter den har gangen... Skicktet kallas for termocline och det gav ett grummligt ljus och ibland sag det ut som norrsken. Jag svavade fram med ena armen i 30grader vatten och den andra i 38, ett tag, sen borjade det 30gradiga vattnet kannas kallt sa vi gick ner till 18meter.. Solen los upp klippvaggarna runt om som gick stupratt ner och kladdes av stallagiter. Det paminde lite om stallagitgrottorna i Guilin som jag laggt upp foton pa men nu var det inte lysror som los upp berget, vi flog ljudlost fram och det vi var verkligen de enda som var dar... forutom alla cleaning shrimps som krop upp pa ens hand nar man stack den i sanden och genast borjade ata "smuts" fran en, precis som i Nemo.. :)

Jaja, den lyckliga historien slutade iaf med att vi lag kvar sa lange sa vi blev sena till ytan, det var ingen panik alls utan vi hade allt under kontroll. Jag signalerade hela tiden mitt lufttryck till var instruktor och jag som forbrukar ganska mycke syre (Da jag blir sa exhalterad och vill simma omkring overallt) fick lagt tryck forst. Men helt plotsligt nar jag hade ungefar 10min kvar sa borjade min BCD (flytvast som man reglerar med luft om man vill sjunka eller flyta) lacka! jag och Hilda forsokte fixa en slangkoppling som lackte men det fungerade inte. Kande att det borjade bli tugnt att andas, hade bara nan minut luft kvar men vi var bara pa 3meters djup sa ingen panik. Fast vi skulle gora en "safety stop" under vattnet for att andas ut all koldioxid innan man gar upp men det skulle jag inte fa tid till. Jag simmade fram till instruktoren med sista andetaget. Signalerade att jag hade slut pa luft och fick hans extra regulator att andas ur. Vi genomforde var safety stop som planerat och gick sen upp. Inga problem! Ar lite mer skraj nu an da faktiskt. Visst, det var ingen fara alls och vi gjorde precis som vi lart oss. Men anda, det ar ju anda mardrommen att fa slut pa luft under ytan. :)   

skont att skriva av sig lite. Lite svart att ens sjalv forsta vad man varit med om. Igen. Imorgon ska vi ut till nagra vrak. USA sankte 28st japanska krigsfartyg har i en overraskningsattack under 2ww. Ska bli sa tufft! Stannar har en vecka till sen flyger vi till manilla (Forhoppningsvis inte farja, da vi har daaaaliga erfarenheter fran filippinska farjor) och sen flyger vi till Phnom Phen i Vietnamn den 3:e december.. jahoooo!
 
Living the dream. ;)

5/11 Yangshuo 23;45
Typ fjarde dagen har och vi har inte gjort nagor spektakulart sen sisst.. Igar, eller om det var i forrgar, sa for vi pa en cykeltur i regnet, kul att se landet! Landskapet ar otroligt och fortfarande lite overkligt. Dagens projekt var att hitta igen en klatteaffar som vi googlat fram, den hittades och jag kopte mig ett par klatterpjuckor da jag inte tog med mina hemifran. Vi snackade sa gott vi kunde med killarna dar och fick utpekat ett boulderingstalle under ett hangover dar det borde ga att klattra aven om det regnar. 

Vi har bestamt att stanna har ett tag till och struntar i Hainan da det finns strander i vietnam ocksa. Om bulderingstallet vi fick utpekat pa kartan ar bra sa hanger vi dar och blir det battre vader hyr vi kanske scootrar nagon dag eller tar nagon klatterkurs...

4/10 Yangshuo 20;38

Regn, regn och regn.. Det har regnat i en vecka snart.. Guilin var inte sa mkt att hanga i julgranen forutom grottorna. Staden fick oss ocksa att ledsna pa hostelboendet da vi delade rum med nagra Irlandare som inte var sa noga med hygienen. ;) Vi hittade ett schysst hotell har som bara kostar fem kronor mer an det rekomenderade hostellet dar vi nu tar skydd fran vadret. Igar trottsade vi dock regnet och far pa en mycket blot cykeltur tillsamman med "Batman", en soloresande Hollandare som vi tidigare traffat pa transmongoliska men nu stotte pa mitt pa torget. Ovantat men kul! Vi tog oss till "Moon hill" ett berg med ett hal rakt igenom, frackt. Fin utsikt over det typiskt kinesiska landskapet, molnen svepte runt bergen. Tyvarr sa har min kamera kruppat, igen, men ska sno lite bilder fran Hilda.

Idag har vi dock bara vantat pa att det ska sluta regna, har last ut alla bocker, provat alla olika kaksorter pa supermarket over gatan, bladdrat igenom de 50 kinesiska tvkanaler som bara innehaller reklam och pillat ut allt ludd ur naveln. Vi vet inte om det ar vart att vanta ut regnet ytterligare dagar, senaste rapporten sa att det kommer regna tills pa sondag. Mojligt att vi borjar dra oss mot Vietnam redan nu men det hade varit sa schysst med nagra torra dagar da Yangshou har sa manga naturaktiviteter att bjuda pa! Vi far se som sagt....  

Just det, sa jag att jag hittat havregryn? Det tillsammans med torrmjolk blir "farfars valling", nagot som farmor alltid bjudit mig pa, smakar nastan exakt lika dant. Det ar harligt med en smak man kanner igen! Det har blivit min standard frukost, mellanmal och kvallsmat. ;)

29/10 Chengdu 09:20
Vaknar upp sista dagen i Chengdu. Hittade havregryn pa carrefour igar sa det blev grot till frukost! Med torrmjolk och socker, tappade bort saltet for nagon vecka sedan. :) De inte bara havregryn utan ocksa levande ormar, skoldpaddor, grodor, paddor och de hade stora akvarium med massor av olika fisksorter. Och jag lovar, de saljs inte som salksapsdjur.......

Har inte sett sa mycket av staden da det har regnat i tva/tre dagar, men vi hade uppehall igarmorse da vi var i ett reservat for pandor, mysiga djur! Men vadret passar oss bra anda, vi haller oss inne pa varat "downtown manhattan" inspererade hostel och vilar upp oss.. Jag har varit kraj i magen men det har gatt over, darimot sa ar halsen samre, ryggen ar nastan helt okej. De har dessutom en schysst pizzeria och cafe pa andra sidan gatan. Vi har koncentrerat oss pa att planera resten av resan nu ocksa da vi inte spelar biljard, det gar bra. Ikvall tar vi taget till Guilin, det skulle ta 23timmar innan vi ar framme, stort land! Kin, Jackie och Werner drog igar kvall, de ska till Shanghai, nan stad emellan och till Hong Kong sa de har lite att gora. Trakigt att de drog men vi hoppas pa att hitta nagot nytt schysst gang att resa med. Vi kanske moter upp dem nagonstanns i Thailand om en manad.

26/10 Xian till Chengdu 17:36
Vi ar sena till taget, far ingen taxi, det ar trafikstockning. Det stannar tva motorcyckeltaxis, hoppar pa, packningen hanger halvt utanfor som min fot. Kor mot rott, mot enkelriktat, tvarnitar, sick sackar mellan cyklister och bussar, upp pa trottoaren, nara dodenupplevenser gang pa gang, kommer tillslut fram, pjuh,.. Betalar tio kronor.

Pa stationen, folk overallt, flockas som boskap at olika hall, kaos, liv, gronsaker, smuts, olasliga skyltar, proppfulla vanthallar, rop och skrik. Vart ska vi? Ser taget, fran 50-talet, springer langs perongen genom moln fran kolkaminerna, tranger oss forbi folkskaror, hoppar over sackar med matvaror, vi hinner, hoppar pa, hittar vara platser..
 
Lugnet sprider sig direkt nar taget borjar rulla, favoritmusiken i Ipoden, just nu Coldplay. Tittar ut genom fonstret och en oveklig varld susar ljudlost forbi. Solnedgang, smogg och dimma, fororenade sjoar, akrar, lera, stora kraftverk, elledningar, tegel, uttorkade floder, halvfardiga brobyggen, overgivna byggnader, stora byar av skjul, de torkar majs och konstiga frukter pa taken. Aker varannan over och varannan under trafikstockade motorvagar, bergen syns i fjarran. Nudlar pa bordet, ungdommar som forsoker prata engelska med oss men det slutar bara med skratt, en unge kissar ner hela korridoren, sur konduktor, snall konduktor..
 
Detta delas med de basta vannerna som sitter och halvsover brevid, drommer, tanker, slappnar av, njuter.. Drommer, tror minsann jag lever i en drom just nu. Alskar livet.

25/10 Xian 15:32
Igar var vi och sag terrakotta armen, akte lokalbuss dit.. Jag vet inte om det var det att jag inte var pa humor, eller om det ar det att jag ar fruktansvart less pa alla turistfallor och turistgrupper i fargglada hattar som foljer efter en farggalad flagga. Eller sa var det bara inte sa imponerade. Visst, det ar typ 7000st nergravda lersoldater som har legat nergravda i 2000ar for att en kejsare inte ville do sjalv, lilla egoisten. Men det ar ett sant jippo! Allt ar uppbyggt for att dra in pengar fran stackars turister och det skulle nastan inte forvana mig om allt ar fejk endast for det! :P Typ grejjen att de hittade armen pa 70-talet, det var mer an 30ar sedan, och de har fortfarande inte gravit upp allt! haaallaaa! Hur lang tid kan det ta!? och de har reklam som sager att "Kom hit nasta ar igen, da har vi gravt fram nya spannande gubbar" yeah right.... De har sakert gravt upp allt och markt att den inte fanns nagot haftigare sa da tackte de over det ingen.. Jaja, been there done that, avprickat fran "att gora listan"

Igar kvall hangde vi bara pa hostelet, i den lokala baren och restaurangen som sitter ihop med den har byggnaden. Huuur mysigt som helst. Jag far flaschbacks fran typ konfirmationslagret och andra helt underbara lager da man traffar massa nytt folk med samma intressen, samma mal, upplevt samma saker och har samma oppna installning till att lara kanna varandra. Det var aven "Bumplingsparty", bumplings ar undefar som palt faktiskt, en deg som man bakar in kottfars med lok i och sen angkokar, en klassisk kinesisk matratt. Vi fick vara med att laga dem och sen kakade vi tillsammans med de andra som ville delta fran hostellet, helt gratis. Riktigt kul! :) Imorse bokade vi nya tagbiljetter for imorgon till en stad vaster ut, Chengdo, som har ett pandareservat dit vi tankte ta oss. 16.5 timmar med tag. Funderade forst pa att aka redan ikvall men jag har fatt ont i ryggen och de andra stannar garna en natt till pa det har schyssta hostellet. Inga problem. Blir mer chillax idag, hanger nog mest har pa hostellet.. :)

23/10 Xian 14:42
Sov sa gott man kunde sittandes pa ett natttag fullt med kineser vars huvudsakliga nattsyssla ar att spela kort hogljutt och salja mat till alla. :) Checkat in pa varldens mysigaste hostel, Sma kinesiska byggnader som sitter tatt ihop med sma innergardar med fiskdammar och klangvaxter, ibland vet man inte om man ar inomhus eller utomhus. :) Har hunnit springa en vanda pa stan ocksa, den kanns liten om man jamnfor med gigantiska Peking och tempot ar lite lugnare. Har ocksa for forsta gangen pa lange fatt tag i riktigt gott kaffe! Vi vantar pa att grabbrana ska vakna (da de sov sammre an oss pa taget i en annu livligare vagn) for att sen mota upp Tara och Yvett vid "Drum tower", ett torn som alla kinesiska stader har som var ett varningtorn forritiden. Tar nog terrakottaarmen i morgon och bara chillaxar pa hostelet idag!

22/10 Peking --> Xian 21:40
Nattag med sittplatser i 13tim till Xian. Vi blev tillslut nojda med Peking och det borjade bli dyrt att leva dar, bade jag och Hilda har skickat hem ett varsit stort paket med klader och skor. Jag skickade aven med mina varma klader, understall och kangor sa jag hoppas verkligen det kommer fram da det blev ratt vardefulla grejjer. Skont att vara pa fri fot igen, att inte ha nogot planerat utan vi kan dra vart som helst i varlden nar vi vill! USA kanske, lart kanna en tjej fran Hawaii, Dana, shysst. :)

21/20 Peking 22:30
Hotellnatterna tog slut sa nu drog vi till Kins, Jackies och Werners hostel Nine dragon. Helt okej. Tara och Yvett flog till Xian i morse och vi drar nog dit imorgon kvall med natttag. Idag har vi tagit det ratt lugnt, det blev sent igar, igen.. :) Sag sommarpalatset idag, kandes ratt likt himmelskafridens park fast lite schysstare. Kakade middag pa en marknadsgata dar det blandannat saldes skorpioner, mask, larver, puppor, farpenis och tjurbollar. Det rackte med ankhjarnan jag at igar sa jag avstod. Nu later det som att maten har inte ar sa god men den ar fantastisk. Oftast ar man ett gang runt ett bord med en san dar rund glasskiva som man kan snurra runt, sen bestaller man in en tallrik av det man tycker ser spannande ut. Oftast blir det alldeles for mkt mat och det ar kul att det blir sa mkt olikt!

Jag blir fortfarande imponerad av alla byggnader och skyskrapor, aven om de inte alltid syns i all smogg.. (Hildas hosta beror troligvis pa den fororenade luften kombinenar med astma och forkylning. De har forbjudit alla bensindrivna mopeder sa alla kor omkring pa elmopeder vilket ar livsfarlig for oss ganggangare da man inte hor dem komma! :P) Natterna ar ljusa da alla neonskyltar och extrema tvskarmar som klar hela byggnader lyser upp gatorna. Vi tar oss fram med bade sub och cab. Caben ar billig, tva mil kostar 50svenska men det tar lang tid att ta sig fram aven pa natten i all trafik. Subben gar fortare och en resa kostar 2svenska, men det ar sjuuuuukt mycket folk under dagens rusning. Den ar dock frasch da den restaurerades helt infor OS. Bekvam som en hastensang om man jamnfor med Moskvas.. ;)

20/10 Peking 16:34
Sitter i minibussen pa vag fran en dagstur pa kinesiska muren. Har inte skrivit pa ett tag. Markt att det ar hopplost att forsoka aterberatta och beskriva allt som hander. Det ar knappt att jag forstar sjalv allt det underbara som jag ar med om. Peking ar stort, dubbla svergies befolkning och slang in dem i en stad sa har du det. Vi har ett hotel i centrums centrum, kanske en kvarts tjugo minuters promenix fran forbjudna staden. Ett alldelens for lyxigt hotell dessutom. Vi har varit runt och sett forbjudna staden, himmelska fridens park, os arenorna och nu muren. Det mesta tillsammans med vara kara hollandare. Ska Kaka Pekinganka ikvall pa en fin restautang, tur att vi har shoppat massa fina fejkmarkesklader sa man kan smalta in. :) Storstadsliv nar det ar som bast, livet nar det ar som bast! :D

17/10 mongoliet - kina 08:48
Sa vi hoppade pa taget igen tillsammans med vara goda vanner Hollandarna, eller "The crazy Dutches" som vi kallar dem; Kin, Jackie och Werner fran forsta taget och Nikee och Tommy fran oknen. Det har taget ar sprillans nytt och vardinnorna har bestamt sig for att halla det sa, de stadar oavbrutet! inte samma slappa stamning som pa vagen hit.. Vi borjar narma oss peking och landskapet ar fantastiskt, verkligen kinesiskt. Igar var vi uppe pa 1900moh och var ovanfor molnen i detta manlandskap, sno pa marken och inte ett trad. Men i morse sa vaknade vi i denna ljungel med grona trad over allt, djupa dalar, hoga berg, tunnlar och broar. :) Vi har traffat nagra svenskar ocksa, tre killar. Och sa tva till hollandare, Tara och Yvette. Najs.

15/10 Ulanbatar 16:30
Tillbaka fran nationalparken Gorki Terej. Precis kakat lunch med tva Hollandare vi traffade dar och de tre Hollandarna vi umgicks med pa taget. De ar over allt! Vi at pa ett lokalt fastfood stalle, wok och nan pirag pa yakkott, gott. Hela kalaset for alla sju personer gick pa 15000pengar! later dyrt va? Det blev ca 13kr per pers.. :) Nationalparken var vacker, jag och Hilda besteg ett litet berg som lag pa 2400moh under formiddagen. Pa vagen upp kom en varldens gladaste och trognaste hund fran ingenstans, han foljde efter oss hela dagen aven nar vi for ut pa en timmes ridtur senare pa kvallen, han sov saklart utanfor varat gertalt ocksa. Gertalten ar ratt lika ett 12mans militartalt, men de ar inredda med vitt tyg i taket, ett guldmonstrat tyg runt vaggarna och alla tradetaljer ar handmalate i olika dekorativa monster. Det var en kamin i mitten saklart, underbart att somna till en sprakande brasa medans manljuset sken in genom ett litet fonster av skinn i taket. Det blev dock ratt kallt under natten da vi inte hade eldvakt och det blev minusgrader ute, men talten ar fodrade sa vi dog inte... Idag for vi till en klippa som kallar for "turtel rock", for att det helt enkelt ser ut som en skoldpadda. Den hade nagon historia som jag inte riktigt kommer ihag, men det lat bra da. ;) Sen for vi till ett hinduiskt tempel uppe bland bergen, vackert! Det seglade stora ornar ovanfor och utsikten var spektakular. Pa vagen hem sag vi kameler och en tamorn som mongolerna anvander till jakt efter hare och annat smavilt. 

Bada jag och Hilda borjar bli lite forskylda, Hilda kande av det redan i Moskva och det har slagit henne hardast. Hoppas det gar over.. Ikvall ska vi bara kaka mongolisk BBQ om vi orkar.  Hoppar pa taget mot peking imorgonbitti, tror det skulle ta 36 timmar, 6 timmar till att byta hela underredet pa varje vagn i taget eftersom kina har en annan sparvidd pa ralsen. Tufft. :) 

13/10 Ulanbatar 17;00
Maste bara skriva att det kanns battre nu. Vaknade med noll forvantningar pa staden. Utvilade, matta och utan packning gick vi ut pa stan. Helt underbart. Vi kanske har stott pa max fem andra vastlanningar. Staden ar livlig och det ar en stor mix av traditionella mongoler och de som tagit efter den vasterlandska kulturen. Man kan stota pa ett Gertalt precis brevid en tomt med en nybyggd skyskrapa. Vi har besokt ett hinduiskt tempel, sett pa en militarparad pa ett stort torg vid ett gigantisk monument av krigsherren Jingis Kahn. Har dessutom hittat ett snabbt it-cafe. :) Staden ar stor, omgiven an snokladda berg. Kallt i skuggan men solen varmer, som svenk var!

Vi har bokar en turridning imorgon med overnattning i en nationalpark, hoppas det blir bra... :)

12/10 Ulanbatar 22:22
Kan inte sova.. Har formycke tankar i huvudet.. Langtar till min planerade skidtur mellan ammarnas och hemavan som jag ska gora direkt nar jag kommer hem. Antagligen for att da vet jag att jag har full koll pa situationen och kan losa alla problem och klara mig sjalv, det enda som spelar in da ar vadret. Har ar det sa mkt mer, kulturkrockar och konstiga manniskor som man inte kan kontrollera utan bara acceptera. Spannande. Men det blev ratt bra har anda, sa jag ska inte klaga. Egentligen ar det har stallet fraschare an de hotell vi kollade pa, de tog dessutom 50dollar natten medans vi betalar 7dollar natten har och da har vi mojlighet till att laga egen mat. Hilda hittade gardiner dessutom som hon satte upp sa det blev hemtrevligt.

Tror jag stuntar i Nepal for den har gangen. Nu blev du glad va mamma? ;) Markte idag nar man var trott och inget gick som det skulle hur skont det ar att resa med nagon annan. Tack Hilda! Dessutom kommer jag missa sa mkt av asien om jag drar nu, sessongen i Nepal ar bara till slutat av november och jag har bara ett "Singel entery" till kina sa jag kan inte aka tillbaka. Bergen lar ju finnas kvar nagra ar till sa jag hinner nog. :)

12/10 Ulanbator 19;38
Vilken dag.. Kliver av taget jetleggade och hungriga och ska hitta igen varat forbokade hostel. Fatt en valdetaljerad karta fran resebyran som beskriver att det ar endast 200m att ga. Kanon! Inte for att skryta, men jag ar ratt bra pa att lasa kartor. Efter en timme sa borjar jag langta tillbaka till varan tagkupe, vi har fragat halva mongos befolkning om de kanner till "Tiara guesthouse" men det ar det ingen som gor om de ens forstar vad vi vill. Efter tva timmar har vi nastan finkammat vartenda kvarter inom en radie pa en kilometer fran tagstationen och gar igen till platsen dar kartan sager att det ska vara. Da ser Hilda med sin hoksyn en rostig liten skylt, ovanfor en rostig dorr pa en rostig bakgard namnet pa ett underforetag till var resebyra som endast bokat tagbiljetterna till oss, de borde kanske veta vart varat hotel ligger! vi smyger in och helt klart, inne i trapphuset ovanfor en dorr utan handtag sa star det pa en skylt "Tiara guesthouse". King! Men... det verkar overgivet.. vi plingar pa, knackar pa, bankar pa.. ingen dar. Det andra foretaget verkar ligga mittemot i trappupgangen men ingen ar dar heller. Visst, vi ar lite tidiga men de borde ju ha vantat oss. Vi gar till tagstationen igen for att varma oss, det ar ratt kallt ute. efter ytterliggare en timme gor vi ett nytt forsok, vi plingar pa hostellet och dorren flyger upp och en strom av byggarbetare kommer ut! jag hinner kasta in ett oga och ser att det ar en stor byggarbetsplats, ingen av gubbarna som gar ut kan engelska eller verkar vilja forsta vad vi vill.. Vi ringer igen till alla nummer vi har till de som har med vara bokningar att gora men inget svar... Vi ger upp, det verkade hopplost. Vi soker upp ett nytt hostel eller hotell.. Vi vandrar omkring i den nyvakna staden i nagon timme till och kollar in typ fyra olika hotell, men inget kanns sa frascht for pengarna de begar. Vi bestammer oss tillslut for det forsta hotellet vi kollade in och gar tillbaka genom staden. Vi passerar bakgarden dar  Tiara ligger och Hilda tycker att vi ska gora ett nytt forsok att forsoka hitta nagon som kan forklara vad som pagar. Ut ur den handtagslosa dorren kommer en liten mongolisk gumma och piper hogljutt "Tiara!" Vi tittar lite konstigt pa varandra och hon vinkar in oss. Vi gar over lite byggbrateoch hon leder fram oss till en dorr som hon lirkar upp med en nyckel, hon pratar pa som att vi forstar mongoliska och forsoker hitta fler nycklar till en annan dorr men hennes gubbe kommer och bryter upp dorren istallet. Hilda visar vara bokningspapper men hon skakar bara pa huvudet och gar darifran pratandes med sig sjalv. Vi vet inte vad vi ska gora riktigt, stallet ar helt tomt. Hilda ringer runt igen till alla nummer vi har och heltplotsligt svarar en kvinna som har hand om tagbokninen, hon later lika forvirrad som vi kanner oss men kommer tillslut forbi hostellet och vi kan reda ut problemen. Hon kollar i hostellets papper och ser att vi ar inskrivna en dag senare, hostellet ar egentligen stangt men hon ar jattetrevlig och ursaktar sa mycket. Vi far nycklarna till hela byggnaden. Helt egen tagkupe och nu ett eget hostel, inte dumt. :)

Vi duschar, sover, vaknar, hittar en affar, tar ut 5000 pengar, marker att en schampoflaska kostar 2500pengar, tar ut 20 000pengar och koper mat, blir trackaserade av ett fyllo pa vagen hem, lagar varldens godaste pastasas med bacon pa ett litet pentry, dricker kaffe, tjuvtvattar i en tvattmaskin vi hittade, och nu ligger vi i sangarna och ska spela kort... Jaja, forsta dagen med lite hemlangtan, iaf langtan att dra vidare.. jagg var beradd att satta mig pa forsta basta tag till peking i morse men nu kanns det lite battre... :) Det blir nog bra. Godnatt!

12/10 Transibiriska 07;05
Tagkinesen vackte oss for en halvtimme sedan. Snart framme. Vi passerade gransen inatt mellan ryssland och mongoliet, vi stod still i sex timmar for att fa vara pass klara, ratt segt. Men nu sa sitter vi och tittar pa soluppgang over Gobioknen. Langa mjuka kullar av stepplandskap, inte ett trad, endast sma byar med deras talthus "Gers" som det ur skorstenen stiger upp stilla rok, sa vackert... en kvart kvar till Ulanbator.

11/10 Transibiriska 10:45
Planerar resten av resan for fullt... Lanade en Lonley planet av en hollandare och laste pa mer om Tibet och det verkar svart att aka dit, man maste ga genom en resebyra som fixar ett spec intrades kort, och det var dyrt.. bara 2500kr for kortet och da maste man a sig darifran sjalv. Men de skrev att man kan muta en busschaufor for ca 800kr, men da finns chansen att man bara blir lurad av dem eller att man aker fast. Sa det kanske blir Xiang till katmandu ist eller att jag struntar i det helt. Tror aldrig jag kommer backpacka i kina senare i livet eller vietnamn, laos och kambodja.. vill jag missa det? Daremot ar det lattare att gora en enkel resa till Nepal senare...

Foresten, har jag sagt att toaletterna gar till ett hal rakt ut pa sparet? Inte sa poppulart att ga pa toa vid en station. :)

10/10 transibiriska 21:00
Inte gjort mkt mer an det jag skrev sist. Dagarnas hojdpunkt ar att hitta goda hembakade brod av barbourskagangen. Igar duschade jag i ett mycket litet handfat. Ytterst litet! typ sahar stort <----------------> Laser lonley planets och planerra resan. Kin, en av hollandarna kanske ska visa oss en del av kinesiska muren dar han var forra aret, han har kontakter i Peking sa vi kommer utanfor turismen. Yes..

Just det, jag fick antligen chansen till att hoppa pa taget i farten idag!! Alltid dromt om det, precis som pa film! :D
/ Indiana Pjotr


8/10 Transibiriska 20:42
Soft varre, tiden bara rinner ivag. Spelar kort med hollandarna, laser, ater, dricker te, fikar, blir lurad av de kinesiska tagvardarna (typ deras kall i livet att skojja med passagerare), promenerar till restaurangvagnen, pratar med andra resenarer (hittat nagra roliga norrman) Halla sig for att inte ga pa den lite ackliga toan i onodan, tittar pa forfallna ryska byar som susarforbi, koper ryskt hembakad mat fran babourskorna pa perongerna dar vi stannar mellan 10-30 min for att bla fylla pa kol till kaminerna. That's transibirian railwaylife. :)


8/10 Transibiriska 0:47
Vi tog oss hit tillslut! sitter i var kupe for fyra pers och det ar bara vi an sa lange. Taget ar okej, typ som ett sjnatttag fast lite aldre och slitnare. I kupen brevid sa bor det tre schyssta Hollandare i samma alder. Vi har stott pa de tva svenskarna vi sag pa planet hit ocksa, saklart. Det kanns skont att vara ombord. Jag gillar skarpt att aka tag och har suttit i typ en timme och bara sett landskapet susa forbi, blir vaggad in i dagdrommar och har finns det helt klart tid till att tanka.

Just det, varje vagn har tva kinesiska tagvardar. De har en liten kamin i skutet av vagnen dar de eldar for att ge varmvatten till kranarna och elementet, koleldat. Det luktar svagt av rok i hela taget, mysigt. :)

7/10 Moskva 19:30
Sitter i ett "food court" i en laskig galleria i en laskig forort dar taget till mongoland gar ifran. Vi ar radda for hela moskva just nu och dess befolkning sa vi sitter har och vantar tva timmar till, dricker en pepsi vaaaaldigt langsamt och hoppas att de inte kor ut oss. Det regnar fortfarande ute men vi har hunnit med lite sevardigheter anda. Det ar morkt nu och torget mellan oss och "tagstationen" bestar av rysslands varsta svarta marknad (bildligt och ordligt talat) Nu ar vi nojda med moskva och det ska bli skont att aka vidare...


7/10 Moskva 13;30
Sitter i hotellentren och fordriver tiden, det sporegnar ute.. surfat, skrivit vykort, snott mat fran frukosten som vanligt, gatt pa toa.. hmm... vi ar inte sa sugna pa att ga ut men vi borde hitta en mataffar sa vi kan kopa nudlar till taget. Haha, nu spelar de Base Hunter pa radio.. :)